Som bekant så ”skapade guden” människan, långt, långt innan vi lärde oss väva tyg. Vi vandrade på jorden i runda slängar 290 000 år innan vi kom på den konsten. Eftersom Burkha, eller att skyla hela sin kropp, sitt ansike och helst de där förföriska, lustfyllda, våldtäktsframkallande ögonen, är ett, enligt uppgift gudomligt påfund och önskemål, så ställer man sig frågan. Varför accepterade guden denna osedliga omoral under alla dessa århundraden? Eller gjorde han inte det?
En Burkha av bark, näver, vass, pinnar, granruskor, mammuth skinn eller vargpäls, verkar bara så oerhört opraktiskt. Till och med med jämfört med tygvarianten.
Varför inte klä in hela kvinnan i päls och skapa en skinnlapp som hänger ner framför ögonen. Skulle den skänka nån sexuell njutning ( Gud förbjude) kan man ju alltid skära av den. Ett annat smidigt alternativ hade ju varit att utplåna sexdriften.
Leave a Reply