Egentligen bryr jag mig inte personligen om vad människor tror på. Jag bryr mig inte heller om vem som har sex med vem eller av vilket kön de är. Det är upp till var och en om de har preventivmedel eller inte. Eftersom jag själv inte är religiös så har jag inte heller någon åsikt om huruvida predikanter ska ha testiklar eller äggstockar. Jag bryr mig inte om hur människor spenderar sina liv. Det är ju trots allt deras liv, deras tid, deras pengar och deras tankar (eller brist därav). Vad mig anbelangar så får de gärna klä sig orangefärgade särkar, raka sina huvuden och mässa ramsor till ljudet av små cymbaler. De kan måla ögon i pannan eller klä sig i heliga underkläder likt en mormon. Det är upp till dem om de vill knäböja med knäppta händer eller öppna handflator och i vilken riktning de gör detta. Det är också upp till dem vilken helig mössa eller dag de väljer att helga. De kanske till och med funderar på att bli katolska präster och drabbas av ångest efter nattens ofrivilliga sädesavgång? Det är helt och hållet upp till dem. Det är deras lakan.
Inte heller bryr jag mig om de anser det tabu att äta griskött, skaldjur, blanda mjölk och kött eller dricka öl och vin. Det är de som ska köpa, laga och äta maten, inte jag. Jag bryr mig inte om de anser det verkningsfullt att smeta in sig med blod från en offrad höna för att få regn eller sticka nålar i en docka för att straffa grannen som klipper gräset på söndagar. Vad mig anbelangar får de gärna tillbringa sin fritid med att bygga landningsbanor för Ufon i hopp om att de ska komma. Förutsatt att de gör det på sin egen mark, eller åtminstone inte min, så har jag inga problem med det heller.
Jag har ingen åsikt om vad människor bör läsa för litteratur. De får helt enkelt läsa vad de vill. Jag bryr mig inte heller om vilka slutsatser de drar av det de läser, så länge deras slutsatser inte drabbar mig. Om människor väljer att lyssna på profiterande predikanter med avlånga, runda, små eller inga hattar alls, så är det upp till dem. Det är mig fullständigt likgiltigt om de anser det syndigt att inte bära skägg, ha för långa byxor eller tycker det är en utmärkt ide att ha små bönerullar i håret. Det intresserar mig inte heller vad de tror händer den dag de dör. Om de tror att de återföds, åker upp eller ner, hit eller dit, eller blir kompost. Jag ligger inte sömnlös över detta. Vill de tro på horoskop, tarotkort, medium, healing eller spåtanter? Jaha? Gör det då! De behöver kanske inte trötta ut mig med att berätta om det, men i övrigt bryr jag mig inte. Åtminstone så länge dessa astrologer och spåtanter inte börjar kräva ej förtjänad respekt, skattefrihet och möjlighet att indoktrinera barn på skoltid.
Jag har inga problem med att människor tror på att det finns ”nåt”. Det är ganska ofarligt, ganska oskyldigt och ställer sällan till problem i vardagen. Men!
Problemen uppstår när människor tror på en närvarande Gud som dikterar villkoren här och nu, på Jorden, i verkligheten, för oss alla. När fiktionen tillåts påverka verkligheten om man så vill. När människor försöker omsätta sina egna vanföreställningar till att vara allenarådande och universella.
Jag börjar bry mig när andras troende strävar efter att påverka mig och mitt liv. Jag måste bry mig när man försöker byta bort vad vi faktiskt vet mot vad vissa väljer att tro, helt i strid mot sunt förnuft och rationellt tänkande. Jag måste bry mig när man väljer att bortse från vetenskapliga bevis, travade på varandra, till förmån för vidskeplighet och tro. När tron på Gud och människors föreställningar om denna Guds eventuella intentioner lägger krokben för forskning och framsteg som kan vara till gagn för mänskligheten, då måste jag faktiskt bry mig.
Jag måste också bry mig när oskyldiga barn indoktrineras och skuldbeläggs för något som någon annan antas ha gjort för länge sedan. Jag måste bry mig när religiös dogmatism och irrationalitet strävar efter att inskränka mina fri- och rättigheter eller hotar att försämra mitt och mina barns framtida liv. När religiöst troende steg för steg blir allt mer politiserat och försöker inskränka yttrandefrihet och andra fri- och rättigheter som andra, innan vår tid, har kämpat oerhört hårt för att få och då måste jag bry mig. Detta är fri- och rättigheter som många människor har offrat sina enda liv för. Fri- och rättigheter givna åt oss att förvalta, inte att offra på den religiösa intoleransens altare. Vi har inte råd att bara ge bort dem igen.
För ytterst så är vår demokrati, vårt välstånd och vårt välbefinnande beroende av yttrandefrihet, åsiktsfrihet och tankefrihet. Religion är faktiskt beroende av det helt motsatta. Yttrandefrihet, åsiktsfrihet och tankefrihet är religionens fiender.
Jag måste också bry mig när religiösa, fullständigt ogrundade uppfattningar, ideligen försämrar människors möjligheter till ett bra liv. När religiösa dogmer omöjliggör lösningar på de problem mänskligheten så akut står inför. Då bryr jag mig, och det borde vi alla göra.
Leave a Reply