Paulus neurotikern!

”Varje människa ska underordna sig den överhet hon har över sig. Ty det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är förordnad av honom. De som motsätter sig överheten gör därför motstånd mot Guds ordning, och de som motsätter sig drar straff över sig själva. De styrande är inget hot mot goda gärningar, men mot onda. Vill du slippa känna fruktan för överheten, gör då det goda, och den skall berömma dig. Den står ju i Guds tjänst för att du ska kunna nå det goda. Men gör du det onda, känn då fruktan. Det är inte för inte som överheten bär sitt svärd. Den står ju till Guds tjänst som hämnare. För att vreden ska drabba den som gör det onda.”

– Romarbrevet 13

Tänk dig in i att vara medborgare i en diktatur och få detta till livs. Välkommen till Paulus värld.

Paulus är faktiskt en mycket intressant figur både på det psykologiska och historiska planet. Han var något så ovanligt som en judisk farisé med romerskt medborgarskap. Vi kan därför ta och ägna Paulus brev lite uppmärksamhet.

Om vi begränsar oss till de åtta brev som skrevs av Paulus, och som anses äkta, så är de alla inbördes mycket motstridiga. Undantaget är möjligtvis det faktum att samtliga innehåller ekonomiska spörsmål.

Breven verkar skrivna av en person som redan medan han skriver har glömt vad han har skrivit på raden innan. Ibland upphäver han den judiska lagen, ibland inte. Ibland ger han judarna företräde framför andra folk, ibland inte.

Oftast saknar gärningar betydelse, endast tron betyder något. Han uppmanar församlingsmedlemmarna att inte döma sin nästa, men gör det gärna själv.

Han är nästan äckligt inställsam och lismande mot den världsliga makten, det vill säga romarna. Han beskriver det orimliga förfarande att han som jude åker runt och inledningsvis förföljer kristna. Inte för att han måste, utan för att han vill.

I verkligheten är det dock inte sannolikt att romarna skulle ha tolererat detta. Varför skulle de?

Det är svårt att se hur något intellekt, med förnuftet i behåll, kan hysa så många motstridiga idéer som Paulus. Man kan välja att betrakta breven som antingen i efterhand kraftigt redigerade eller i ljuset av att författaren var en mycket sinnesjuk man. Det finns egentligen inga mellanting.

Det är också troligt att Paulus led av någon form av fysiskt handikapp. Det har spekulerats om alltifrån puckelrygg till impotens. Det sistnämnda kanske mest troligt då han ansåg att all sex var otukt, och föredrog att de flesta var som han, dvs. ogift.

Paulus är den som lovar att Jesus ska komma tillbaka och förinta världen. Han lovar att Jesus ska komma och visa alla folkmordsamatörer hur en slutgiltig lösning verkligen ska se ut. Hur ett massmord verkligen ska gå till så att säga. Jesus vänder sig till judarna emedan Paulus vänder sig till alla. Min gissning är att Jesus, om han nu har funnits, skulle ha tyckt väldigt illa om Paulus.