Sexualitet är en drift, en instinkt precis som driften att äta, driften att sova och driften förslava sig under auktoriteter med lustiga hattar. Vill man lära sig bemästra sexualiteten måste man börja med att förstå den. Något ökendogmerna aldrig gjort.
Deras strävan efter att kontrollera sexualiteten har tagit sig de mest bisarra uttryck man kan tänka sig.
Allt ifrån kvinnlig omskärelse till hot om evig pina i helvetets eldar. Men inget av det fungerar. Inte ens omskärelse av kvinnliga genitalier utplånar den mänskliga sexualdriften.
Ju mer troende ett land är, desto fler köns sjukdomar, oönskade tonårsgraviditeter osv. Repression leder till dubbelmoral och förnekelse som förstör människan.
Förtryck skyddar inte mot oönskade graviditeter och sjukdomar.
Inom psykologin klassas dubbelmoral och förnekelse som sjukdomar som bör behandlas med terapi. Förvånansvärt nog så klassas inte dubbelmoral och förnekelse som är sprungen ur religiös iver, också som en sjukdom, vilket det borde.
Uppenbarligen finns det en trygghet i antal drabbade.
Det är helt enkelt så att många dyrkare av ökenguden är så väldigt oroade över att Universums skapare tar illa vid sig över vad de gör nakna i sina sängar på det här lilla gruskornet utslängt i en oändlig rymd. Är inte det sjukt i sig?
Är det ett rationellt sätt att se på vår plats i verkligheten?
Som exempel kan vi ta den i vissa religiösa kretsar, kanske rentav i majoriteten, så vanliga aversionen mot homosexualitet.
Ett av de mycket flitigt använda argumenten mot homosexualitet är att det är moraliskt felaktigt eftersom det är ”onaturligt”. Det förefaller nästan komiskt att just de religiösa använder sig av ordet onaturligt, givet deras bristfälliga förståelse för just naturen.
I sak är det givetvis också helt fel. Det bögas ganska flitigt bland en mängd arter. Men inte nog med det. Det finns ytterligare skäl till att avstå från att använda sig av ”onaturligt” som argument. Naturligt eller onaturligt säger ingenting om huruvida någonting är bra eller dåligt.
Smittkoppsvaccin, broar, glasögon, järnvägar och pacemakers är onaturliga men bra företeelser.
Tsunamis, jordbävningar, galna kosjukan och vulkanutbrott är naturliga men kanske inte fullt så bra, rentav dåliga, företeelser.
Jag tror att religiösa människor ofta gör liknande, rent tankemässiga, fel. Deras kategoriska moraliska ståndpunkter är helt enkelt sällan speciellt välgenomtänkta.
Jag har svårt att komma på någonting som kan angå mig mindre än vem som har sex med vem. Det är inte ens en fråga att ha en åsikt om.
Leave a Reply