<!– @page { margin: 2cm } P { margin-bottom: 0.21cm } –>
Välkommen till en ny blogg som diskuterar och kritiserar religion, kvacksalveri och annan vidskepelse som håller på att få oss att hamna i ett intellektuellt nödläge.
Jag kommer också att lista en lång rad mycket angelägna frågor där människors ogrundade uppfattningar om gudomlig vilja får högst reella konsekvenser här och nu, i verkligheten. Konsekvensen blir som vi ska se näst intill alltid kontraproduktiv och med ett ökat mänskligt lidande som följd. Jag kommer också att argumentera för att den mänskliga skada religion orsakat oss människor helt enkelt inte kan överdrivas. Den har bromsat, förhindrat, omöjlig gjort och försenat samhälleliga, tekniska, medicinska, filosofiska och framför allt moraliska framsteg.religionen presenterar sig som en utsträckt hand, när det i själva verket är en hårt knuten knytnäve, rakt i ansiktet på förnuftet.
På det personliga planet så vill jag också försöka förstå hur det kommer sig att troende människor har så lätt att se de uppenbara luckorna i andras tro, men är så blinda för desamma i den egna. En kristen har inga som helst problem med att avfärda myten om att Mohamed flög till himlen på en häst med vingar, som nonsens. Däremot anser han det fullt möjligt att Jesus föddes av en kvinna som aldrig haft sex. Han anser det t.o.m. sannolikare att universums naturlagar upphävs för en stund, än att en judisk snickare ljuger.
Fokus kommer att ligga på våra tre öken dogmer. Jämfört med österländska filosofiska system såsom konfucianism eller Buddhism, så finner man att även de österländska innehåller en hel del nonsens väl värt att avfärda. Dalai Lamas anspråk på att vara reinkarnerad Gud är givetvis ett lika häpnadsväckande som felaktigt anspråk. Däremot så framstår han givetvis som en betydligt mer civiliserad och behaglig person än t.ex. Påven eller någon Ayatolla.
Det finns också en fullständigt radikal avgörande skillnad mellan människor som uppmanas att söka sanningen, ompröva, väga argument och fundera själva, jämfört med våra abrahamitiska ökendogmer som dikterar, beordrar; detta är sanningen. Det står skrivet. Skillnaden i kvalitet och nivå frapperande. I det hänseendet är vi en jätte som står och vinglar på axlarna av en intellektuell dvärg. Men det finns mycket i de österländska religionerna som också kan avfärdas som rent nonsens. Jag tror inte Buddha föddes ut en glipa i sin mors sida. jag tror han kom via vaginan, den hos profeters mödrar så vanligt enkelriktade födslokanalen.
<!– @page { margin: 2cm } P { margin-bottom: 0.21cm } –>
För abrahamitisk ökengudsdyrkan är inte bara ”Halleluja! Mer kaffe Siv?”.
Den kan givetvis ha den funktionen också. Den kan till och med otvivelaktigt fungera som inspiration till en hel del godhet och positiv gemenskap. Men den besitter också alla nödvändiga ingredienserna till något mycket värre som ligger där på lur. Det ligger helt enkelt inte för religionen att bara vara en hobby. Kanske går det inte ens att begära av en troende att han eller hon inte ska låta sin privata tro påverka sin omgivning, sina beslut, sin politiska uppfattning och så vidare. I realiteten betyder det att all religion i åtminstone någon grad är politisk.
Det är detta jag vill göra läsaren medveten om. Min förhoppning är också att man som troende ska fundera igenom sin tro och sina ställningstaganden i olika frågor.
Mycket i livet är lidande. Det finns sjukdomar, olyckor och katastrofer som orsakar lidande, död och sorg. En del av det är ofrånkomligt. Det är en del av att leva. Men, när själva orsaken till det är vidskepelse och tro, det jag i den här boken samlar upp under begreppet religion, då har vi passerat en gräns för vad vi som moderna tänkande människor kan och ska acceptera. Det är då det är dags för de förnuftiga krafterna att ta över, sätta ned foten och säga stopp. Nu räcker det med de här infantila, medeltida, lättkränkta dumheterna! Kondom är inte synd. Det finns helt enkelt inget lidande offer. Stamceller har lika mycket själ som en tånagel och du dödar hundratals av dem genom att klia dig på näsan. Vare sig sex eller naken mänsklig hud är synd. Det är vansinne att könsstympa såväl pojkar som flickor. Man kan inte häda något som inte ens bevisat sin existens. Det står var och en fritt att älska med vilket kön de nu råkar föredra.
Stamcells forskning, aborter, sex och samlevnad, skolundervisning, homoäktenskap, familjeplanering, skilsmässolagstiftning, preventivmedel, forskning och dödshjälp är exempel där religiösa hänsyn inte sällan präglar debatten. Listan kan göras mycket lång och vi accepterar det för ”det är ju deras tro”. En tro de har ”rätt till”. Det står ju givetvis var och en fritt att tro på vad som helst. Men det står också var och en fritt att kritisera och ifrågasätta tro. Detta, om något, är heligt och icke förhandlingsbart.
Det är helt enkelt dags för att debattera tillbaka religionerna till historiens sophög, där de hör hemma. Annars riskerar även vi att hamna i en situation där vi inte kan eller får ifrågasätta en tro eller trons innehåll.
Allting får sägas. Inget censureras, högt i tak och lågt i moral.
Välkomna
Intressanta artiklar som alltid. Kommer att följa med stort intresse
I övrigt Joakim! Självklart är det bra att vara kärleksfull, empatisk, generös, lojal ( mot rätt saker och personer), solidarisk osv.
Fundera på detta: Det finns människor som är allt ovanstående därför att de tror att Gud blir nöjd med dem ( Även om ingenting tyder på att Guden själv besitter en enda av dessa egenskaper ). Det finns också en massa människor som är allt detta helt enkelt därför att de är bra människor. Vilket givetvis är ett mycket bättre skäl.
Om religionerna lärde ut en enda regel: Till exempel, Du ska sträva efter att minimera lidandet hos allt levande! Så hade vi kunnat ha riktigt givande diskussioner om huruvuda en enda stamcell övertriumfar lidandet hos en halv miljon fullhuds brännskadade osv. Men det kan vi inte, för religionernas ”moral”, deras uppfattning om gott och ont, är alltid dogmatisk, illa genomtänkt, och härstammar från en tid och plats vi inte ens kan föreställa oss. Från tidiga slavbaserade samhällen i bronsålderns mellanöstern.
Religionerna vill gärna ta credit för det goda de för med sig. Som det du säger dig ha upplevt. Men då måste man i rimlighetens namn vara beredd på att ta ansvar för motsatsen också. Och den här bloggen är inget försvarstal. Den är en anklagelse!
Och angående Hitchkock så tror jag inte det var pedofili han syftade på. Men eftersom du tar upp det
I januari 2002 avslöjade tidningen Boston Globe början på vad som skulle komma att bli en av tidernas värsta pedofilskandaler. Fader John Geoghan hade gjort sig skyldig till sexuella övergrepp på över 50 barn i åtminstone tre församlingar.
Skandalen växte ytterligare när det visade sig att en fader Paul Stanley hade begått sexuella övergrepp mot barn i över trettio års tid. Till sist åtalades 11 katolska präster för 100-tals sexuella övergrepp.
Pedofiler går givetvis att återfinna inom alla verksamheter där det förekommer barn. Det är troligt att de söker sig dit och alla katolska präster är givetvis inte pedofiler. Förhoppningsvis är de i en försvinnande minoritet. Men! Det anmärkningsvärda i det här fallet var att stiftens ledningar fått kännedom om övergreppen, men underlåtit att anmäla dem till ”världsliga myndigheter”. Man hade ”löst” problemet genom att flytta prästerna till nya församlingar där de givetvis begick nya övergrepp. Man hade även betalat ut mer än tio miljoner dollar för att åstadkomma förlikningar i syfte att undvika att bli dragna inför domstol.
Hur kunde kardinaler, biskopar och ärkebiskopar med vett och vilja fortsätta att flytta runt dessa personer, år efter år, utan att gå till myndigheterna?
Vad säger det oss om deras moral, omdöme och förnuft?
Vad berättar det för oss om vad de värdesätter högst, illusionen eller barnen? De kanske trodde det var en del av Guds individuella plan för vart och ett av barnen? Att barnen var förutbestämda att bli offer för en sexuellt frustrerad oskuld med rolig hatt och tvångstankar. Att barnen var förutbestämda att bli offer för en guds man som på fullaste allvar tror att det finns en Gud som blir nöjd med honom om han lever i celibat. Ett löfte han inte har visat sig klara av, trots att han rimligtvis måste tro att Gud ser övergreppet. Möjligen hoppades han på att Gud för ett ögonblick skulle titta bort eller kanske argt stirra på någon som drog på sig en kondom istället? Oavsett vilka skäl eller omständigheter som åberopas så pekar agerandet på en större problematik. Katolska kyrkan handlade som man gjorde för att ”värna ett högre mål”.
Om folk inte kan lita på en präst i hans kontakter med minderåriga, vad finns det då inom kyrkans värld att lita på? Ja, det är frågan?
Exemplet visar tydligt att de maktstrukturer som bildas för att sprida den sanna tron övergår till att få som huvudmål att bevara sin egen existens som struktur och organisation. Att kunna bevara sina privilegier är och har alltid varit kyrkornas huvudmål. Detta rättfärdigade uppenbarligen hemlighetsmakeri, falskspel och till och med kriminellt beteende från ledningens sida. Skandalen har i dag svällt till att innefatta åtal mot 117 präster.
Jag kan dock ibland känna att det katolska prästcelibatet faktiskt är bra, Det betyder att de inte kan föröka sig. Åtminstone inte biologiskt. Men jag blir återigen genast mer tveksam då jag börjar tänka på det pris som en del barn uppenbarligen har fått betala.
Kanske kan deras teologer utreda om det är en dubbel synd att använda kondom under våldtäkten? Det borde kunna hålla dem sysselsatta ett tag.
De abrahamitiska ökendogmernas sexualfixering är faktiskt något unikt i religionens värld. Unikt som religiöst fenomen och unikt i förhållande till vilken proportion det tar. Unikt i hur högt på dagordningen dessa frågor verkar hamna. Oskuldskulten legitimerar manlig överlägsenhet och skuldbeläggandet av sexualiteten utplånar det egna jaget. Utan sexuell frihet, finns inget ”jag”. Sexuell självrespekt går kollisionskurs mot religiösa dogmer. Kollisionen orsakar självrättfärdighet, självömkan och självhat. Och som du vet så är detta egenskaper som lätt går att projicera vidare på andra.
Religiösa företrädare är ofta väldigt snabba med att uttala sig i moraliska frågor. De gör det snabbt, kategoriskt och illa genomtänkt. I synnerhet gäller detta frågor som rör sexuellt beteende. Bibeln är förvisso i vissa stycken rena rama sängkammarfarsen, men det är ändå lite svårt att förnuftsmässigt begripa den här fixeringen vid just det sexuella. Förbud mot kondomer och övriga preventivmedel, förbud mot sex bakifrån, förbud mot oralsex, onani, homosexualitet, förbud mot eller uppmaning till månggifte. Listan kan göras lång. Frågan varför är långtifrån oviktig? Kanske är det som Tage Danielsson skriver angående kristna tankar om det sexuella:
”Det är något fult med det sexuella. Ingen vet vad det är, men någonting är det. Den elaka sexualiteten ligger på lur i vår ryggmärg och gräver små hål i våra själar”.
Vi är övertygade att sexuell repression är roten till mycket av den galenskap som de tre ökendogmerna framkallat. Om man reagerar mänskligt. Låt oss säga med upphetsning på ett synintryck, en tanke, beröring eller annan ”sexuell stimuli”, och detta framkallar känslor av skuld och skam. Då är det inte helt långsökt att anta att detta i förlängningen leder till självförakt. Man klarar inte att leva upp till religionens förväntningar ( vilket ingen gör!). Man är inte ”ren” i tanken. Självföraktande människor projicerar inte sällan sitt självförakt på andra människor. Man överför det till sin omgivning. Men hav tröst alla självföraktande religiösa. Ni behöver inte be om ursäkt för att vara människor. Era syndiga tankar är det som säkrat artens överlevnad. Enjoy!
Spontant kan man fråga sig, även moralregler måste väl vara försvarbara med förnuftet?
Att Hitchcock tycker att en präst som klappar en pojke på huvudet är det mest skrämmande man kan se är nog för att Hitchcock förutsatte att prästen var pedofil. Jag vet inte om det finns någon statistik kring huruvida pedofili är vanligare i yrkesgruppen Präst en vad den är i tex. Dagislärare. Hur som helst tror jag inte att en Gudstro påverkar den sexuella läggningen speciellt mycket, i alla fall inte mot riktningen pedofili, snarare mot mer avhållsamhet då sex innan och utanför äktenskapet avråds. Sen är det ju lätt att dra alla över en kant, om en invandrare begår ett brott då är alla invandrare brottslingar, om en polis uttalar sig rasistiskt då är alla poliser rasister, om en präst är pedofil är alla präster pedofiler osv.
Joakim:
Angående religiösas vänliga och kärleksfulla attityd. Du kan ha rätt, men jag tror inte det.
Alfred Hitchkock, den tidiga skräckfilmens obestridbara mästare, var en gång ute och åkte bil på den Engelska landsbyggden då de körde förbi en präst som stod och klappade en liten gosse vänligt på huvudet.
Alfred vänder sig till sin chaufför och utbrister, uppenbart skakad: Huu! Där såg jag det mest skrämmande man kan se.
Vad kan han ha menat med det tror du?
Anders – välkommen du också!
Joakim: Välkommen och väl bekomme!
Hej Cyklop!
Det kommer att bli mycket intressant att följa denna blogg och jag har redan lagt in den bland mina favoriter.
Då jag är en så kallad ”sökare” är jag mycket intresserad av religion och andlighet i alla des former, men efter att ha sökt det andliga i 6år utan att ha fått några som helst bevis, upplevelser eller andra tecken som tyder på att det skulle finnas någon sanning i det övernaturliga börjar jag bli allt mer frustrerad och besviken. Dock vill jag inte gå så långt som att kalla mig ateist, jag vill hålla dörren lite på glänt – ifall – för man vet ju inte. Lika lite som det går att bevisa ATT Gud finns går det att bevisa att Gud INTE finns tänker jag. Fast och andra sidan, de gånger jag har knäppt mina händer och frågat Gud: Finns du? Ja då har det vart knäpp tyst, men frågan är om man kan använda det som bevis.
En sak jag lagt märke till som skiljer Ateister och Religiösa är att det religiösa – även om det kanske inte alltid är äkta – har en vänlig och kärleksfull attityd, det pratar ofta om att man skall vara snäll mot varandra och så vidare medan ateister har en lite hårdare attityd. I detta inlägg slutar du tex. med: Högt i tak och lågt i moral, och i snilleblixtens blogg hade du skrivit: ”Snillet lämnas härmed åt sitt öde och jag hoppas all lycka och välgång. (det där sista menade jag verkligen inte!)”
Det kan stämma att religion kan vara farligt på många sätt, men att vara kärleksfull måste väl ändå vara bra.
Ska bli riktigt trevligt att följa din blogg. Hoppas även det kommer några sköna citat som jag kan använda till min egen blogg.
Hade funderingar på att låna det(koranencitatet) du skrev hos Snillet, men vet ännu inte om det blir så
// Anders