Hädelse!

Gud kan sammanfattas med tre ord. Du ska inte!

Ökendogmernas föreställningar om synd, sex, kön och skuld borde för länge sedan diskvalificerat dem som grund för mänskliga relationer.

Deras Gudsbilder är grundade på ett absolut ingenting. De är bara påståenden rakt ut i tomma luften.

Vad du än vill göra, så får du inte, ska du inte, kan du inte eller borde inte. Och om du mot förmodan gör det, kommer du att bli torterad i evighet.

Det är därför Gud är vår fiende och inte vår vän. Gudsfantasin vill få oss att förneka vår egen natur, vilket inte går. Du ska förbli okunnig, skamfylld, skuldfylld, fördomsfull, dum, barnslig, lättkränk och lättledd. Gudsfantasin gör så att vi hatar andra så som vi hatar oss själva. Den gör inte så att vi lever utan att dö, utan så att vi dör utan att ha levat.

Det är betydligt klokare att tro på sådant som det finns bevis för, eller rimliga skäl att hålla för sant, än att tro på sådant där det saknas både bevis och rimliga skäl att hålla det för sant.

Att yttra ovanstående ord är straffbart i många länder. I de flesta länder faktiskt. Det kan leda till långvariga fängelsestraff eller till och med döden. Föreställ dig att dödas för att man inte tror på en Gud eller rätt Gud.

Det finns många länder där du måste tro på och ära Gud. I Sverige har vi tack och lov avskaffat hädelse som straffbar handling, men frågan är om vi inte snart har det återinfört? Detta har nämligen skett i vårt grannland Norge.

Där putsade man nyligen av sin hopplöst föråldrade hädelselagstiftning och det är således numera ett brott att uttrycka åsikter av ovanstående typ offentligt. Även EU landet Irland har återinfört en anti hädelselag som också innefattar förbud mot kritik av religion. En skrämmande utveckling som på sikt riskerar att underminera allt vad åsikts-, tryck- och yttrandefrihet har gjort till gagn för demokratins principer.

Om man funderar igenom detta lite djupare så ter det sig fullständigt häpnadsväckande att det ens finns ett begrepp som hädelse. Att det över huvud taget existerar ett ord för att kränka något som inte ens har bevisat sin existens.

Det finns en oerhörd mängd tillika obevisade fantasifigurer och före detta Gudar till vilka man fullständigt riskfritt skulle kunna rabbla ovanstående brev.  Ingen skulle komma på tanken att vilja fängsla eller döda någon för att de förnekar Poseidon, Ra, Tomtens, Näckens eller Skogsråets existens. Dessa är precis lika obevisade som nuvarande Gud, och dessa kan inte heller bevisas icke existera.

Hur kan det dessutom komma sig att Guds jordiska förespråkare är så måna om att hämnas å Guds vägnar? Att de är så angelägna om att detta inte kan vänta tills den enligt uppgift allsmäktige guden själv kan straffa de otrogna? I själva verket så är ju verkställandet av straff för hädelse i sig en hädelse, eftersom det per automatik innebär ett förringande av den allvetande, allsmäktige Guden.