Låt oss titta lite på fundamentet till kristen moral. De tio budorden!
De uppenbarligen unika regler som den ansvarige för hela skapelsen hemlighöll så länge, och sedan mirakulöst tillkännagav genom att plita ner dem på sten. Dessa rader som rimligtvis bör vara det bästa som har skrivits, på något språk, någonsin.
De bör vittna om en snudd på ofattbar klokskap. De bör få oss att häpna. ( Faktum är att Israelerna inte hade överlevt länge nog för att ta sig mount Sinai om de fram till dess ansett det vara ok att mörda och stjäla från varandra!)
De första fyra, har inget som helst med moral att göra. De förbjuder tro på andra gudar, att säga; Herre Gud! Och att arbeta på sabbaten ( döds straff så klart!).
De är påbud att älska Gud och bara Gud. Personligen har jag alltid varit lite avigt inställd till tvingande kärlek.
Nummer fem handlar om att hedra din far och mor, uppenbarligen vad de än gjort för eller med dig. Något den österrikiske källar pedofilen Fritz borde vara nöjd över. Det står inget om att du ska hedra dina barn, behandla dem rättvist eller ens väl!
Bud nummer sex handlar om moral. Du ska icke döda. Ett bud som inte ens Moses behövde följa längre än stigen nerför berget, innan han satte igång med att halshugga tre tusen människor. Han kanske hade glömt vad som stod på tavlan han bar under armen. Tavlan han fått från självaste Gud?
Därefter kommer självklarheter som, det tenderar att bli problem om du sätter på din grannes fru eller snor hans oxe osv. Som bekant så stjäl du inte ens ostraffat i en chimpansflock.
Om du tror att dina budord är världens bästa moraliska rättesnören. Då har du inte funderat igenom saken särskillt mycket.
Det är svårt att se hur man kan hävda att de tio bud orden är sådana överlägsna moraliska regler.
Det går ganska lätt att på en enda mening skapa ett överlägset moraliskt rättesnöre.
Vad sägs om:
Du ska sträva efter att minimera lidandet hos allt levande.
Det kanske största problemet med religiös moral, är att den inbillar folk att de är moraliska, när de i själva verket är precis tvärt om. En moralisk ståndpunkt borde alltså tex vara att sträva efter att minimera lidandet hos människor och djur. Något religiös moral är helt likgiltig inför. Man är mer bekymrad över mänskliga embryon utan medvetande, än riktiga människor. Man är likgiltig inför miljoner AIDS fall på grund av kondom förbud i Afrika och man är likaså likgiltig inför allt det lidande och död som abort förbuden framkallar. Allt sådant lidande verkar vara ”icke frågor” för öken gudens anhängare. I USA ställer sig kristna grupperingar i vägen för lagförslag om vaccinering mot HPV virus som kan gen livmoder hals cancer och sterilitet. Tusentals kommer att dö i onödan. Motiveringen är att ungdomar då skulle ha mera sex. Och vi vet hur Gud avskyr sex, eller hur? I stället vill man att sexual undervisningen ska lära ut avhållsamhet som bot. Detta har lett till att i religiösa moraliska USA har sjuttio gånger mer gonorré bland tonåringar än tex. Frankrike. Man är inte orolig över lidande orsakat av vare sig gonorré, AIDS eller HPV virus. Man är orolig över sex. Om man verkligen vore intresserad av att minimera lidande. Då borde till exempel abortfrågan eller homo sex ha ypperligt låg prioritet.
Leave a Reply